melissabkb

Låten sa allt om mig & dig förut. Du var lillesystern jag aldrig fick, den som jag delade allting med, precis allting. Du som lärde känna mig mer än vad jag känner mig själv. Jag kommer förevigt finnas för dig, utan tvekan. Att saker och ting är som dom är just nu är pågrund av missförstång. Men jag saknar dig. Det är självklart att jag gör det.

Bästavänner sa vi, vad hände med det? Så går det till när man missförstår varandra helt. En sak är säker, jag saknar dig, och oss så jävla mycket.

Har uppemot fyr siffrigt många läsare, men inga roliga kommentarer eller frågor. Är det ingenting ni undrar? Jag skriver inte detaljerat men jag försöker att skriva så mycket som det går att skriva ut, skriver inte det allra personligaste men det kan ni inte heller förvänta er. Men är det någonting undrar så försöker jag alltid att svara, svarar ju på det mesta! Så är det någonting undrar får ni faktiskt ta och skriva en kommentar.

Jag är tillbaka och kommer att blogga så ofta som jag orkar och kan. Är i en fas i mitt liv där jag inte vet vad jag vill längre, vet inte vad jag känner eller någonting. Jag känner saknad, jag känner så mycket men vet inte vad jag ska ta mig till med det. Ni får hålla ut med så som jag känner. Ni får ha det så bra, bloggar senare!

Dear Tummy, sorry for all the butterflies. Dear Pillow, sorry for all the tears. Dear Heart, sorry for all the damage. Dear Brain, you were right like always..

Har ni någonsin känt att ni inte orkar med någonting? Har ni någonsin känt att ni bara inte räcker till? För det har jag. Jag har gått igenom väldigt mycket men det har gjort mig till den jag är idag. Jag är den Melissa som alltid är glad, som inte sminkar sig, som inte klär som alla andra och så fort jag är ledsen eller sur så märker alla i min omkrets det direkt. Oftast så spelar jag bättre än jag egentligen mår men det är endast för att inte sätta stor tyngd på alla andra och för att jag klarar mig själv. Jag har alltid klarat mig själv och det kommer förevigt att vara så. När jag genomgick den absolut svåraste tidpunkten i mitt liv så var det jag själv som fanns för mig. Inte grät jag ut hos någon förutom framför mig själv i spegeln och frågade vad som är fel på mig. Vad har jag gjort för att få gå igenom det jag gått igenom? Vet ni vad svaret är? Ingenting. Jag umgicks med HELT fel personer som gav mig problem för att slippa det dom åstadkommit. Jag har fått gå igenom så jävla mycket när jag inte gjort ett skit, och det har däremot bara fått mig och inse vem som är äkta och verkligen vill mitt bästa och de som vill tvärtom. De enda jag verkligen har kvar i min sida är tjejerna i skolan, mina bästavänner. Det är dom vännerna som ALDRIG skulle såra mig på det sättet ett visst antal tjejer gjort i mitt förflutna. Jag ser dessa tjejer dagligen och kan faktiskt inte förstå hur dom ens har skam i kroppen, hur dom inte känner sig som största idioterna efter det dom gjort. Den perioden i mitt liv som varit den jobbigaste var inte ens pågrund av mig själv, men som tur är så kämpade jag mig upp igen, och nu är jag på samma plats som förut. Vem sa att jag inte skulle klara av det? Så innan ni dömmer mig ta en rundtur i mina skor, gå igenom allt jag gått igenom och därefter kan du börja med att be om ursäkt för att ha dömt mig innan du lärt känna mig.

Tar förmodligen bort inlägget när jag känner för det.

"Best way to not get your heart broken, is pretend you don't have one."

Tänk på alla sömnlösa nätter han orsakat, tänk på alla tårar du fallit på grund av honom, tänk på alla tankar som kretsat runt honom. Tänk på all den tid du la ned på honom, tiden du la ned på att visa honom hur mycket du älskade honom, brydde dig om honom, ville ha honom, men som han aldrig uppskattade, han uppskattade aldrig dig, han såg aldrig det fina i dig, han såg aldrig att du bara ville hans bästa, att du ville göra han lycklig.

Tänk på alla ord han sagt, som han sagt till flera andra tjejer, som inte har någon betydelse alls, tänk på hans läppar, som många andra har rört vid. Tänk på hans famn, där han haft flera tjejer. Tänk på alla bråk, tänk på alla gånger du legat hemma, lyssnat musik och bara gråtit ut, på grund av honom. Tänk att du fortfarande krigar efter honom, efter allt det här som har hänt. Efter allt han har gjort mot dig. Du ger han chanser efter chanser.

Han leker svår, han säger att han vill ha dig men han visar det inte. Efter ett tag blir han kall mot dig, kallare än vanligt, nu vill han inte ha dig längre, han har gått vidare, han har en ny. Men du kämpar fortfarande, du ger inte upp. Du vill att det ska bli ni två, du vill att ni ska bli lyckliga, du vill att ni ska bli så som ni är i dina drömmar, då ni är perfekta för varandra, då han gör dig glad, får dig att le, då han menar sina ord. Det kommer aldrig att bli så, ni kommer aldrig att vara lyckliga. Så länge han inte uppskattar dig, bryr sig om dig, krigar för dig, har respekt för dig, så är han inget att ha. Det är då han bevisar att du är värd så mycket mer. Du vet väl om det själv, men du vill inte inse det, du vill inte ta tag i det, så du låter dig själv bli sårad.. Gång på gång.. Till slut blir du van, du blir van med sättet han beter sig på, sättet han behandlar dig, så du sätter aldrig stop. Även om du vet attdet är dags att göra det.

Tjejen, det är dags att gå vidare. Hur svårt det än är, det kommer att ta tid. Love doesn't go away right away. Men i slut ändan så är det ändå värt det, det kommer att komma en kille som kommer att göra dig lycklig, en kille som accepterar dig för den du är, en kille som älskar dig tillbaka..

Gå vidare, han älskar inte dig, som du älskar honom, han vill inte ha dig som du vill ha honom. Gör dig själv en tjänst och lämna honom. Du vet själv vad som kommer att hända om du låter det fortsätta, du kommer att bli sårad gång på gång, meningen med livet kommer att blekna, du kommer att frågesätta dig själv varje dag "Vad är det för fel på mig?" "Vad har inte jag som han vill att jag ska ha?"

Det kan komma en dag då han inser hur mycket du ville ha honom, hur mycket du behövde honom, den dagen kommer du ha gått vidare, han kommer att försöka få dig tillbaka men det du ska göra då är att vara stark, du klarade dig utan honom innan han kom in i ditt liv, du klarar dig fint utan honom nu också. Att ta tillbaka gammal kärlek är som att läsa en bok flera gånger, man vet hur boken kommer sluta. Visa dig stark, spendera ingen mer tid på honom, han är inte värd den.

- Jag har redan valt namn på mina barn, eller bara ifall det blir killar. Killnamn är lättare än tjejnamn!
- Jag vill färga mitt hår brunt men bara för en dag och se om ja skulle passa.
- Jag vill börja på dans igen men hinner dock inte.
- Det är mindre än 100 dagar kvar till sommarlovet.
- Det känns som allt i hela min lägenhet är svart och vit förutom mitt rum.
- När jag väl börjar gymma blir jag besatt och kör på 7 dagar i rad, sen blir de uppehåll två-tre dagar, sen kör jag igen!
- Ibland känns det som att jag vill ha på mig någonting men sen så vet jag inte vad andra tycker om det, och därför sätter jag på mig det bara för att se vad alla tycker! Haha som bilden under det här!

Ingen vet, ingen kommer veta, och ingen behöver veta.

Det här är vad hans bror skrev..

"När jag får en kommentar där det står "Lek inte att du är snobb, steck, östermalmare eller liknande för det är du inte" ger det mig bara mer självförtroende och jag sätter på mig min Hunter och mina RayBan oftare. När jag får en kommentar där det står att man ser mina finnar, så tar jag bort nästan allt smink och vistas bland folk i centrum. Får även kommentarer om mina kläder och så vidare så klär jag mig i ännu annorlundare kläder som får mig sticka ut för att jag älskar att göra det folk säger att jag egentligen inte alls kan göra. Jag skrattar och ler åt folk som kollar snett, och jag har fått så starkt självförtroende. Det är bara låta hatarna hata och snackarna snacka. Det är så jag är, och det är så jag lever mitt underbara liv! " - Melissa Bkb.